Abstract

Swedish Jews’ supposed inactivity over Europe’s persecuted Jews during the Holocaust has been a prevalent discourse during the post-war period. This article ponders the origins of that discourse and how it affects how and what Swedish Jews narrate about aid and relief work, and Jewish refugees and survivors, when recounting their memories from the 1930s and 1940s. This investigation also examines how previous research has addressed and represented the aid efforts of the Jewish minority in Sweden and discusses what new empirical knowledge about Swedish Jewish aid and relief work during the Holocaust we can ascertain by using oral history. Hence, it is also a contribution to the ongoing debate in the research field of ‘refugee studies’, initiated by the historians Philip Marfleet and Peter Gatrell, who emphasise both the importance of working with historical perspectives and asking questions about the sources at the disposal of historians and what sources they choose to work with when writing about aid, relief work and refugees.
 
 

Highlights

  • Swedish Jews’ supposed inactivity over Europe’s persecuted Jews during the Holocaust has been a prevalent discourse during the post-war period

  • This article ponders the origins of that discourse and how it affects how and what Swedish Jews narrate about aid and relief work, and Jewish refugees and survivors, when recounting their memories from the 1930s and 1940s

  • This investigation examines how previous research has addressed and represented the aid efforts of the Jewish minority in Sweden and discusses what new empirical knowledge about Swedish Jewish aid and relief work during the Holocaust we can ascertain by using oral history

Read more

Summary

Malin Thor Tureby

Abstract Swedish Jews’ supposed inactivity over Europe’s persecuted Jews during the Holocaust has been a prevalent discourse during the post-war period. Jag undersöker således inte enbart de insamlade levnads­ berättelserna i samlingen ”Judiska minnen” för att nå ny kunskap om den svensk-judiska verksamheten för Europas förföljda judar, utan studerar även hur berättarna förhåller sig till diskursen kring de svenska judarna och hjälpverksamheten under 1990-talet. Av forsknings­ etiska skäl anonymiseras samtliga berättare i enlighet med Nordiska museets regler för hur det insamlade materialet får användas.[5] De. Skälen till att de fyra personer, vars berättelser utgör stommen i föreliggande framställning, intervjuades inom ramen för insamlingen ”Judiska minnen” skiljer sig åt. Han svarar: Ja. Jag var nog påverkad väldigt tidigt där­ för det fanns så mycket judiska flyktingar som umgicks i vårt hem och vi hade även en judisk flyktingflicka boende hos oss, så man hade hela tiden någon sorts kontakt med, på det sättet också, med den verklig­ heten. Berättelser om de individuella initia­tiven och hjälpen till släktingar är således ytterligare ett exempel på ny kunskap om det judiska hjälparbetets mångfacetterade karaktär som vi kan nå genom att arbeta med oral history och berättelser som källmaterial

Berättelser om flyktingar
Berättelser om möten med de överlevande
Avslutande diskussion
Källor och litteratur

Talk to us

Join us for a 30 min session where you can share your feedback and ask us any queries you have

Schedule a call

Disclaimer: All third-party content on this website/platform is and will remain the property of their respective owners and is provided on "as is" basis without any warranties, express or implied. Use of third-party content does not indicate any affiliation, sponsorship with or endorsement by them. Any references to third-party content is to identify the corresponding services and shall be considered fair use under The CopyrightLaw.