Abstract
Abstract: EU Actorness in the South Caucasus: Possibilities and LimitationsDespite significant institutional changes and refinements since its creation in 2004, the ENP (European Neighborhood Policy) remains a major tool available to the EU for providing incentives for reform and stability in non-member states through the diffusion of its norms and rules. Earlier studies, drawing on the Europeanization conceptual framework, have been mostly concerned about how and by which mechanisms compliance with EU rules takes place, rather than focusing on whether and to what extent it occurs. By contrast, this article assesses the actorness of the EU in three countries of the South Caucasus (Georgia, Armenia and Azerbaijan), viewing actorness as composed of three dimensions – capability, opportunity, and presence – enabling and constraining the aspirations of the EU to be an international actor in the South Caucasus.
Highlights
EU Actorness in the South Caucasus: Possibilities and Limitations Despite significant institutional changes and refinements since its creation in 2004, the ENP (European Neighborhood Policy) remains a major tool available to the EU for providing incentives for reform and stability in non-member states through the diffusion of its norms and rules
Att mäta hur EU:s påverkansmöjligheter har bidragit till förändringar hos icke-medlemsländer kan därför inte enbart studeras genom att lyfta fram mängden av europeiseringsmekanismer, utan behöver också ta hänsyn till i vilken utsträckning EU lyckas föra över sinda normer och policyer till ENP-länderna, som saknar trovärdiga medlemskapsutsikter hos EU
Januari 2020 från https://emerging-europe.com/news/its-time-forthe-eu-to-show-georgia-that-a-clear-path-towards-membership-exists/ Youngs, R
Summary
Forskningsdebatten kring EU:s aktörskap är »en av de längsta inom fältet europeiska studier, vars längd även konkurrerar med den gällande debatten över mellanstatliga kontra överstatliga drivkrafter för EU:s integration» (Rhinard & Sjöstedt, 2019:4). Jupille och Caporaso (1998) utgick från en fallstudie om EG:s agerande under miljötoppmötet i Rio 1992 och utvidgade begreppet genom att utarbeta fyra dimensioner som kännetecknar en aktör på den globala arenan: sammanhållning (graden till vilken aktören kan formulera sammanhängande policyer och initiativ), auktoritet (att aktören innehar den juridiska befogenheten att agera), autonomi (att aktören har en distinkt identitet och separata intressen som är oberoende av andra aktörer) samt erkännande (att andra enheter i det internationella systemet erkänner, accepterar och interagerar med aktören i fråga). Med andra ord fokuserar kapacitet på hur EU använder sig av sina olika policyinstrument för att föra över normer och policyer till partnerländerna, tillfälle/möjlighet på inverkan av andra regionala aktörer eller internationella organisationer på normöverförande processer och närvaro på hur inhemska aktörer ser på dessa. Artikeln ämnar besvara dessa frågor: vilka faktorer underlättar utövandet av EU:s aktörskap i Kaukasusregionen? Vilka faktorer förhindrar detta? Följande sektion kommer att undersöka EU:s kapacitet i Sydkaukasien
Sign-in/Register to view highlights & summary 
Published Version (
Free)
Talk to us
Join us for a 30 min session where you can share your feedback and ask us any queries you have
Schedule a call