Implementering och utveckling av pedagogisk dokumentation. En aktionsforskning med fyra daghemsgrupper i Finland

Abstract

Pedagogisk dokumentation introducerades inom den finländska småbarnspedagogiken i och med en ny läroplan 2016. I läroplanen beskrivs arbetssättet som en central processartad arbetsmetod som används vid planering, genomförande, utvärdering och utveckling av den pedagogiska verksamheten med en förväntan att stödja barns och vuxnas delaktighet. Läroplanen är ambitiös och arbetet med pedagogisk dokumentation och delaktighet har visat sig vara utmanande att förverkliga. Genom ett aktionsforskningsprojekt intresserar vi oss för att undersöka hur pedagogisk dokumentation framträder och utvecklas i den dagliga praktiken i fyra olika daghemsgrupper. Vårt fokus är att se på hurdana förutsättningar, utgångspunkter och variationer som framträdde inom projektet när det gäller att utveckla pedagogisk dokumentation. Analysen har inspirerats av ett postkvalitativt angreppssätt. Resultaten visar att verksamhetskulturens tidsramar spelar en betydelsefull roll för att utveckla pedagogisk dokumentation som ett delaktighetsfrämjande arbetssätt. Tidsramarnas utformning påverkades i sin tur till stor del av daghemmets ledarskap och strukturella förutsättningar. ENGLISH ABSTRACT Implementation and Development of Pedagogical Documentation. Action Research with Four Daycare Groups in Finland Pedagogical documentation was introduced in Finnish early childhood education and care within a new curriculum in 2016. Pedagogical documentation is described as a central method for planning, implementing, evaluating, and developing activities, and in addition also promoting participation among children and adults. The curriculum is ambitious, and there have been challenges in putting pedagogical documentation into effect. Within the framework of an action research study, we investigate how pedagogical documentation appeared and developed in the daily practice of four different daycare groups. The focus is on the prerequisites, starting points and variations that emerged in the project when it comes to develop pedagogical documentation. The analysis was inspired by a post-qualitative approach. Results show that time frames, affected by organizational structures and leadership, became significant within the process of developing participative pedagogical documentation.