Abstract

AbstractIn this study we investigate how two didactic models can be used by chemistry teachers to improve teaching to support students with a second language to “talk chemistry”. The study contributes to show how these models can be used by chemistry teachers to organize, perform and assess chemistry lessons in a way that better supports second language students to become more active in talking and so learn chemistry. The material consists of video and audio recordings from chemistry lessons in an introductory class in upper secondary school in Sweden. The study was carried out in two cycles of planning, teaching and analysis in two successive classes. The first cycle entailed analyzing how a “normal” chemistry lesson gave students opportunities to talk and learn chemistry. In cycle 2 changes were made by using the models for the purpose of increasing the students’ opportunities to “talk chemistry”. Our findings show how teachers can support also second language students’ learning to “talk chemistry” by using the didactic models developed for mono-lingual classrooms when planning and performing chemistry lessons.

Highlights

  • Forskning i Sverige såväl som i flera andra länder har visat att andraspråkselever inte uppnår målen i de naturvetenskapliga ämnena i samma grad som enspråkiga elever

  • Samtidigt måste det göras synligt för läraren att detta sker genom att eleverna får möjlighet till genuina samtal där det syns att det är eleverna som skapar kontinuiteten mellan syftena i det som de säger

  • Vi använder sedan de resultat vi får under den reguljära lektionen för att designa en ny lektion som i sin tur analyseras igen med samma didaktiska modeller

Read more

Summary

Tidigare forskning

Det naturvetenskapliga språket är inte svårt bara för andraspråkselever och nyanlända utan upplevs även som svårt av många elever som delar modersmål med läraren (Wellington & Osborne, 2001; Knain, 2015). Att bara lära sig vad dessa begrepp betyder genom en översättning räcker därför inte, utan eleverna måste få använda dessa begrepp i naturvetenskapliga aktiviteter med tydliga syften om de ska kunna lära sig att tala naturvetenskap (Anderhag, Hamza & Wickman, 2014; Johansson & Wickman, 2011). Elever som läser kemi på gymnasiet behöver lära sig hantera och använda dessa representationsformer tillsammans för kunna tala om en kemisk företeelse på ett ändamålsenligt sätt i undervisningen, något flera studier har visat är svårt för många elever (Johnstone 1982; Gilbert & Treagust, 2009). Eftersom detta är avgörande för alla elever, är det minst lika viktigt också för andraspråkselever

Teoretiskt ramverk
Syfte och frågeställning
Helklassamtal om olika reaktionstyper
Analys och resultat
Full Text
Published version (Free)

Talk to us

Join us for a 30 min session where you can share your feedback and ask us any queries you have

Schedule a call