Abstract
David Vikgren Versus Antti Keksi: The Work of Orature in Phonemic poetry
 David Vikgren (1975–) has made a phonemic elaboration of an oral poem by Antti Keksi (1677). Both these poets are situated in Torne Valley in the very north of Sweden. This region was colonised for centuries. For example, the language Meänkieli was forbidden in schools. Nowadays, efforts are made to restore Meänkieli, so David Vikgren’s phonemic work with Keksi’s oral poem has political implications. However, this is also an interesting piece of language materialism, where Vikgren treats the Meänkieli text according to three principles, as antonym, as anagram, and as homophony. This article suggests a method for the signification process of homophony. The semantic meaning of words changes considerably when phonemes are allowed to dominate and reading finds its base in sound associations.
Highlights
44 TFL 2021:1-2David Vikgren – presentation Poeten David Vikgren (1975–) växte upp i Övertorneå men är numera bosatt i Göteborg
David Vikgren (1975–) has made a phonemic elaboration of an oral poem by Antti Keksi (1677). Both these poets are situated in Torne Valley in the very north of Sweden
The language Meänkieli was forbidden in schools
Summary
David Vikgren – presentation Poeten David Vikgren (1975–) växte upp i Övertorneå men är numera bosatt i Göteborg. Vikgren säger att han på så sätt syftar till att få fram en rudimentär språkstruktur, en struktur som vi känner igen från både Kalevala och annan muntlig dikt.[43] Vi kan lägga märke till att allitterationerna tagit stryk i atonymversionen medan trokéerna fläckfritt dundrar på. Som kan gå ur, är ett ständigt hot, men elen är jordad, det är inte så farligt varken med såret eller vattnet som ryms i en balja. Runometerns karaktär beror av versfyllnaden – om den är tung blir tempot tungt och långsamt.[47] Här är takten genomgående livligare än i exempelvis Kalevala, kanske för att versfyllnaden växlar mer – ibland är den lätt men det finns också många starka bitryck, ord som kan tryckas ner till obetonad position, trots att de tillhör de ordklasser som brukar få full betoning.[48] Här har jag fått trycka ner ”tunt” Om vi tittar på noteringen ser vi ett flertal avvikelser från takten: O0 Oo Oo Oo
Sign-in/Register to view highlights & summary Sign-in/Register to access full text options 
Free) 
Talk to us
Join us for a 30 min session where you can share your feedback and ask us any queries you have
Schedule a call
