Abstract
Artikeln undersöker människors förhållningssätt till uppslagsverk och encyklopedier i ett livshistoriskt perspektiv under en period när encyklopedier har genomgått dramatiska förändringar. En frå- gelista som skickats till fasta så kallade meddelare knutna till Folklivsarkivet i Lund har använts som metod. Svaren har analyserats med hjälp av posthumanistisk teori. Analysen visar de sätt som tryckta encyklopedier har spelat en roll i meddelarnas liv. Verken var dyra och fungerade som försäkringar för ett gott medelklassliv för familjen. Att makar ibland hade olika syn på uppslagsverks värde visar på förändringen som skett både av kvinnors ekonomiska villkor och av bokpriser. Böckernas materialitet är väsentlig i berättelserna även om de ofta skrymmande verken idag är svåra att husera när information kan nås online. Encyklopedier associeras till tryckta verk även om de flesta meddelarna idag använder Google. De tryckta verken har flyttats till källare eller sommarhus där deras oföränderlighet gör dem aktuella på nytt.
Sign-in/Register to access full text options 
Talk to us
Join us for a 30 min session where you can share your feedback and ask us any queries you have
Schedule a callMore From: Nordisk Tidsskrift for Informationsvidenskab og Kulturformidling
Disclaimer: All third-party content on this website/platform is and will remain the property of their respective owners and is provided on "as is" basis without any warranties, express or implied. Use of third-party content does not indicate any affiliation, sponsorship with or endorsement by them. Any references to third-party content is to identify the corresponding services and shall be considered fair use under The CopyrightLaw.
