Opinion och revolution: Upplysning i Lund 1719

Bo Lindberg

doi:10.7557/4.2395

Abstract

<p>This article examines the words revolution and opinion in an academic dissertation written in Latin and defended at the University of Lund in 1719. The dissertation reflects the meaning of these words before they became the keywords of the Enlightenment, as modern historical scholarship has come to identify them. Revolution here retains the connotation of cyclical political change, although it is noteworthy that the author of the dissertation apparently had the ongoing change of the Swedish constitution from autocracy to parliamentary rule in mind. Opinion vacillates between the dominant values of an era and unstable popular opinion. More interesting, however, are the efforts of the author to describe the relation between opinion and society. With the help of Longinus, a connection is postulated between philosophical opinions and political systems: Greek democracy fostered salutary idealist philosophy whereas autocratic monarchy begot materialism and atheism. Still more interesting are the endeavours of the author to discern different levels of ideas in society. He makes a distinction between the articulated, explicit ideas of philosophers, or scholars, and the non-discursive opinions which are not explicit but stay hidden in the consciousness (mente) of the people. The dissertation is an academic exercise written in Latin at a peripheral university in Europe. In spite of the presumed backwardness of universities, it articulates an emerging awareness of the relation between ideas and society; in fact, it can be seen to signify a beginning of an interest in the history of ideas.</p>

Highlights

This article examines the words revolution and opinion in an academic dissertation written in Latin and defended at the University of Lund in 1719
När de kunskaper som förmedlades också har en plats i den stora berättelsen om Upplysningen får den beskedliga kunskapsupplysningen också ett stråk av Upplysning i ordets idéhistoriska innebörd
Beskrivningen av detta är anmärkningsvärd från idéhistoriografisk synpunkt, alltså hur man i äldre tid beskrev idéer: ”de är inte alltid diskursiva så att de går över i en explicit teori, utan de ligger dolda i en disposition av medvetandet och en smak, varigenom de värderar gudomliga och mänskliga ting.”[22]. Här ges en inte bara neutral beskrivning av folkets föreställningar, det sker också i termer som nutida idéhistoriker gärna använder: ’diskursiv’, som brukar beteckna artikulerade idéer i motsats till mentaliteter och andra icke artikulerade föreställningar; vidare ’explicit’, ’latent’ samt ordet mente, som för tankarna till mentalitet

Summary

Bo Lindberg

Men de markerade att universiteten var ett statligt intresse och innebar att de drogs in i de förändringsprocesser som 1700-talets merkantilistiska ideologi befordrade. Samtidigt bestod universitetens traditionella roll som en miljö där nationens litterata skikt formades och bibragtes kunskaper, begrepp, och, om de fick goda lärare, nya impulser. Visserligen var universiteten slutna skrån och därmed motsatsen till den borgerliga offentligheten i vardande. Men som lärda enklaver i samhället utgjorde de ändå relativa offentligheter, där kunskaper kunde approprieras och åsikter framläggas och kritiseras. Men här försiggick ändå en kontinuerlig och uthållig upplysning i den elementära meningen att kunskaper och värderingar spreds till ett betydande antal personer som sedan kunde omsätta dem i praxis när de kom ut i sina sysslor i kyrka och stat. När de kunskaper som förmedlades också har en plats i den stora berättelsen om Upplysningen får den beskedliga kunskapsupplysningen också ett stråk av Upplysning i ordets idéhistoriska innebörd

En disputation

Filosofi och frihet