Abstract
Nanoscience and nanotechnology (NST) is a rapidly developing knowledge area, which need incorporating in the school science curricula. The many uncertainties of risks and benefits with NST also open up for using NST as a socio-scientific issue (SSI). We present the two first iterations of a teaching sequence aimed for upper secondary school physics. The sequence contains content knowledge on NST and risk assessment and employs traditional classroom teaching, and a debate about NST as a SSI. The aims are to explore 1) students assessments of risks and benefits with NST, and 2) what design principles for teaching nanoscience and risk assessment that emerge as significant. We found that the risk assessment exercise stimulated student argumentation and discussion during the SSI debate. The teachers preferred to focus on the SSI activity, but found it challenging to fit NST content knowledge into the traditional teaching approach. Design principles found are discussed.
Highlights
Nanovetenskap och nanoteknik (NVT) utvecklas i en allt snabbare takt, och mängden patentansökningar och industrier som etableras globalt visar att NVT utvecklas som ett tekniskt paradigm i linje med ångmaskinen, elektriciteten och halvledaren (Shea, Grinde, & Elmslie, 2011)
Nanoteknik och Nanoteknik och riskbedömning som nytt kunskapsinnehåll nanovetenskap handlar om att studera, manipulera och bygga på atomär nivå där materians tjocklek är mellan 1-100 nm i minst en dimension, för att på detta sätt kunna designa speciella egenskaper och funktionalitet
Kunskap om NVT såväl som riskbedömningsprocesser knyter alltså tydligt an till målet om att utbilda beslutsmässiga medborgare med naturvetenskaplig allmänbildning eller scientific literacy
Summary
Laherto (2011) undersökte 23 lärares åsikter om vilket kunskapsinnehåll relaterat till NVT som kunde inkluderas i de finska skolornas undervisning från tre tematiska perspektiv: 1) bedömningen av hur viktigt det var att inkludera NVT i läroplaner, 2) bedömningen av vad som var undervisningsrelevant kunskapsinnehåll, och 3) bedömningen av vilka resurser som krävs för att inkludering NVT i undervisningen. Resultaten visade att lärarna fann NST relevant för naturvetenskaplig undervisning, särskilt inom fysik och kemi, men att brist på resurser, så som tid och lämpligt undervisningsmaterial, sågs som ett hinder för att införa det på egen hand. Simonneaux och kollegor (2013) presenterade en undervisningssekvens om NVT som avslutates med en debatt där NVT diskuterades som en s.k. socialt brännande fråga (Socially Acute Question), vilket är ett koncept närliggande sociovetenskapliga dilemman. Simonneaux och kollegor såg vidare att elevernas diskussion fokuserades till en debatt om ny teknik mer allmänt, och inte till ett samtal om NVT. När det gäller ungdomars syn på om fysik är relaterat till vardagsvärlden, fann forskarna att samtal om fysikrelaterade frågeställningar verkar vara naturligt och viktigt för ungdomar, men att de gärna glider in på mer existentiella spekulationer, snarare än att gå på djupet i granskningen av fysikrelaterade vardagsfenomen. Enghag, Schenk och Wester (2014) fann att unga universitetsstudenters argumentation analyserad med SEE-SEP modellen (Christenson, Chang Rundgren och Höglund, 2012) till 50 % baserades på värderingar
Sign-in/Register to view highlights & summary Sign-in/Register to access full text options 
Talk to us
Join us for a 30 min session where you can share your feedback and ask us any queries you have
Schedule a callDisclaimer: All third-party content on this website/platform is and will remain the property of their respective owners and is provided on "as is" basis without any warranties, express or implied. Use of third-party content does not indicate any affiliation, sponsorship with or endorsement by them. Any references to third-party content is to identify the corresponding services and shall be considered fair use under The CopyrightLaw.
