Abstract

It is often emphasized that teacher training should be close to real practice. Starting with tasks based on socio-scientific issues (SSI) is one way of making science teaching more interesting and relevant. This approach allows the students a greater opportunity to be involved in determining the content. In this study, we wanted to visualize some different aspects that appeared when teacher students discussed a socio-scientific issue. Furthermore, the aim was to develop a method that could help the students to reflect on how they could arrange similar activities in their future classrooms within a parallel process. The data collection was carried out when the students discussed an authentic question concerning the right to kill animals. To analyse the content and meaning making that emerged in the students’ discussions, we used practical epistemological analysis (PEA). In the results we highlight three aspects, which could be important to consider when organizing instruction around SSI in a pluralistic spirit. First, the student discussions lead to broadening and clarification of various choices and circumstances needed to make a moral decision. Secondly, on several occasions, scientific facts were required to advance the discussion. Finally, the students formulated ethical principles in order to find out about and decide on the questions at hand. These three didactical aspects can be expected to be helpful for the teacher students in the context of their own teaching. Consequently, this parallel process is a feasible way of creating ‘a continuity’ between practice and theory in teacher education.

Highlights

  • Läraryrket har ibland jämförts med olika hantverksprofessioner som exempelvis musikerns eller konstnärens (Molander, 1996)

  • Detta sker i ett pendlande växelspel mellan omedelbart genomlevande och distanserad reflektion där all förnyad användning av kunskaper och regler kräver prövning i en dialog med innehållet där den skicklige praktikern är öppen, uppmärksam och lyhörd

  • Det är också en sådan reflexiv aktivitet i vilken lärarstudenterna får genomleva liknande situationer som deras elever kommer försättas i som vi i föreliggande studie refererar till som parallellprocess

Read more

Summary

Lärarutbildning genom parallellprocesser kring samhällsfrågor

Läraryrket har ibland jämförts med olika hantverksprofessioner som exempelvis musikerns eller konstnärens (Molander, 1996). Men forskning visar att det inte alltid är tillräckligt för att de ska kunna knyta det didaktiska innehållet till den kommande professionen, (Nilsson, 2008; Loughran, 2006; Korhagen, 2010). Och utifrån en mer mekanistisk syn på kunskap, skulle vi här kunna lockas till att tro att det skulle handla om två åtskilda aktiviteter, först ett tänkande och därefter ett handlande, eller vise versa. Utifrån detta resonemang förordar Molander en handlingsorienterad hantverksutbildning med tillfälle för deltagarna att, pröva och reflektera i samband med exempel och aktiviteter. I diskussionen diskuterar vi sedan över hur detta skulle kunna användas för att skapa kontinuitet till studenternas kommande roll som lärare. Och med utgångspunkt från parallellprocessen undersöker vi sedan vilka vägar studenternas diskussioner tar och vilka kunskaper och värden som skulle vara möjliga att lyfta till didaktisk reflektion. Nedan startar vi först med att ge en didaktisk bakgrund till den tradition av SNI-frågor studenterna fick möta i undervisningen

Naturvetenskapen som samhällsfråga
Charlotta Billing och Iann Lundegård
Medborgarbildning och pluralism
Autenticitet och etik
METOD OCH MATERIAL
SLUTSATS OCH DISKUSSION
Tre didaktiska aspekter att lyfta i en parallellprocess
Reflektion i och över handling
Full Text
Published version (Free)

Talk to us

Join us for a 30 min session where you can share your feedback and ask us any queries you have

Schedule a call