Abstract
Communicating pupils´ prior understanding and knowledge is essential when you look upon learning from a constructivist point of view. Formative assessment is an important factor influencing learningand making learning visible for the pupil and the teacher. This qualitative study focuses on how primary school teachers look upon communicating the pupils´ prior understanding and knowledge in the science subjects. The main aim of the study is to clarify class-teachers´ perceptions of communication about pupils´ prior knowledge according to the extent and the form. The semi-structured interviews were conducted in spring 2012. The teachers´ perceptions of communication about the pupils´ prior knowledge can as a result from this study be categorized into four different categories: 1. A structured control considering both the students and the teacher’s awareness. 2. A discussion about the upcoming theme. 3. The teacher feels that he or she is aware of the knowledge level without communication. 4. Avoidance of discussion and control because the teacher feels unsecure about his or her own subject knowledge. The research implies that because teaching science in very heterogeneous classes can be challenging the teachers seem to need more knowledge about how to improve the quality of formative assessment. Further, they need more knowledge about what benefits you as a teacher and the pupils get from using formative assessment.
Highlights
The teacher feels that he or she is aware of the knowledge level without communication
The research implies that because teaching science in very heterogeneous classes can be challenging the teachers seem to need more knowledge about how to improve the quality of formative assessment. They need more knowledge about what benefits you as a teacher and the pupils get from using formative assessment
Inom forskningen kring de naturvetenskapliga läroämnenas didaktik råder det stor överensstämmelse om att undervisning bör grunda sig på elevens förståelse, förkunskap och vardagserfarenheter
Summary
White (1988) kan det informella lärandet vara mera permanent och ha ett större inflytande för eleven än det formella lärandet. 77) beskriver hur erfarna lärare bygger upp en repertoar av differentierande instruktionsstrategier för att bemöta de problem och missuppfattningar kring olika begrepp och förmågor som ingår i den kommande undervisningssekvensen. För att få en uppfattning om elevens förkunskap och -förståelse inför en undervisningssekvens använder lärare sig av formativ bedömning i varierande grad (Andersson, 2008) men läraren upplever inte alltid sitt handlande som formativ bedömning (Atkin, 2002). Harlen och Qualter (2014) den formativa bedömningen som en bedömning för lärande. Enligt Andersson (2008) är det, förutom att eleven blir medveten om sin egen teorikunskap och reflekterar över hur denna teori förhåller sig till den vetenskapliga förklaringen, även viktigt att eleven får möta andra elevers teorier. Tabell 1 är en sammanställning av positiva effekter som en kommunikation av elevens förkunskap medför för eleven, gruppen och läraren enligt Andersson (2008), Black och Wiliam (2009), Bybee m.fl. Sammanställning över positiva effekter av en kommunikation kring elevens förkunskaper för eleven, gruppen och läraren (författarens sammanställning)
Sign-in/Register to view highlights & summary Sign-in/Register to access full text options 
Talk to us
Join us for a 30 min session where you can share your feedback and ask us any queries you have
Schedule a callDisclaimer: All third-party content on this website/platform is and will remain the property of their respective owners and is provided on "as is" basis without any warranties, express or implied. Use of third-party content does not indicate any affiliation, sponsorship with or endorsement by them. Any references to third-party content is to identify the corresponding services and shall be considered fair use under The CopyrightLaw.
