Abstract

Språkkontakten mellan lågtyska och de skandinaviska språken har under senaste årtiondens forskning till stor del diskuterats genom begreppen ackommodation och semikommunikation (passiv tvåspråkighet). I denna artikel studeras två senmedeltida svenska brevskrivare som uppvisar tydliga tecken på aktiv skandinavisk-lågtysk tvåspråkighet. Materialet består dels av sex handelsbrev från 1513–1515 skrivna av Stralsundsborgaren Olof Lorber till domprosten Påval Scheel i Åbo, dels av ett privatbrev daterat till 1511 från Nådendalsborgaren Olof Pedersson till klosterbrodern Mattias Olsson. Båda brev innehåller flerspråkiga inslag som inte kan ses som tecken på anpassning till mottagarens språk betingad av kommunikativ hänsyn: i Lorbers brev förekommer olika slags lågtyska interferensdrag i den i övrigt dansk-svenska texten, och Olof Pederssons svenska brev till den likaså svenske mottagaren Mattias Olsson innehåller betydliga inslag på lågtyska. Resultaten visar att nya perspektiv behövs för att förstå den senmedeltida språkkontakten mellan lågtyska och skandinaviska.

Full Text
Published version (Free)

Talk to us

Join us for a 30 min session where you can share your feedback and ask us any queries you have

Schedule a call