En revolution i offentligheten: om lärda tidskrifter i Europa under tidigmodern tid och om hur svensk vetenskap representerades i dem

Ingemar Oscarsson

doi:10.7557/4.2397

Abstract

The birth and rapid progress of scientific periodicals during the closing decades of the seventeenth century was a process that entailed new challenges for scholars and had many implications for the relations between the republic of letters and society as a whole. From this point forward, stronger demands were placed upon scholars to publicly account for their findings, as well as to improve their ability to communicate their research to a general audience. Inherent in this process was the gradual development of a new genre, the modern scientific article, together with spin-off forms like reviews, summaries, and abstracts. In Sweden, the quarterly Acta literaria Sueci&aelig; (Uppsala, 1720-1729) was pioneering in its ambition to give Swedish scholarship a more conspicuous place in the learned world than it had been bestowed in foreign journals. In this the Latin Acta did experience some success, but a more comprehensive breakthrough for Swedish learning in the European media came during the next few decades, reflecting the country's prosperity in the natural sciences. Of vital importance for this breakthrough was, beginning in 1739, the quarterly Handlingar (written in the vernacular) of the Royal Swedish Academy of Sciences, which was extensively translated and reviewed abroad. In the francophone sphere, however, its reception lagged in comparison to what was the case in the German area, and in the renowned Journal des savants, the Swedish journal was practically disregarded for many years. Then, in the 1770s and 1780s, it unexpectedly became the subject of a rather intense series of reviews composed by French intermediaries who took pains to learn Swedish. The article concludes with several examples of their techniques for transmitting the contents of Handlingar through the use of summaries, paraphrases, and translations.

Highlights

The birth and rapid progress of scientific periodicals during the closing decades of the seventeenth century was a process that entailed new challenges for scholars and had many implications for the relations between the republic of letters and society as a whole
Som senast Gunnar Eriksson redogjort för skickades boken till en rad enskilda mottagare ute i Europa och även till Royal Society, vilket – kan det tilläggas – belönades med en anmälning i januari 1682 i Philosophical Collections.[24]
Lika mycket som denna föreställning rymmer uppriktig respekt – det är värt att lära sig svenska för den svenska vetenskapens skull – har den också en undertext av kulturell distans eller exotism

Summary

På lärdomens marknad

De lärda tidskrifterna började utvecklas nästan samtidigt i flera olika miljöer men kom med tiden att rymma många former och varianter, vilket lett till mycken diskussion inom forskningen och olika kategoriseringar med sikte på bland annat om publikationerna var allmänna eller specialiserade, originalpublicerande (substantives) eller refererande (derivatives), knutna till akademier och lärda samfund eller ”fria”, kumulativa register över den vetenskapliga produktionen eller selektivt kommenterande et cetera.[5]. Som senast Gunnar Eriksson redogjort för skickades boken till en rad enskilda mottagare ute i Europa och även till Royal Society, vilket – kan det tilläggas – belönades med en anmälning i januari 1682 i Philosophical Collections (som några år utgavs i stället för Transactions).[24] Men Bayle fick den inte, och det vilar något lätt patetiskt över hans redogörelse för hur han först långt om länge fick den i sin hand tack vare sin vän Gisbert Cuper.[25] Lika litet distribuerades Atlanticans andra del (1689) till några tidskriftsutgivare, och i kretsen kring Journal des Savants konstaterade man att den var svår att få tag på i Paris; man fick dock låna ett exemplar av en svensk, ”M[onsieur] Kronstron”, och en anmälan kom i tryck i september 1692.26. Mellan flera tidskrifter som utgavs av franska hugenotter i diasporan rådde exempelvis bitter rivalitet, och inom den holländska publicistiken, europeiskt viktig både vetenskapligt och politiskt, rådde det – har det hävdats – av konkurrensskäl ”maffialiknande” förhållanden.[28]

Ökande internationell uppmärksamhet

Fransk islossning

Den vetenskapliga artikeln

Konsten att resumera

Längre variationer på givna teman

Sammanfattning och sluttankar