Abstract

The Complex Space of the Swedish Colonial Project: Slavery under the SwedishFlag in the Late Eighteenth-Century Caribbean and Atlantic WorldWhen Sweden took over Saint Barthélemy in the Caribbean in 1784, the island was inhabited by French colonists and their slaves. As the island was too small and barren for large-scale plantations, the Swedish authorities decided to declare it a free-port, outlined the site for a new town, and issued an invitation to traders and merchants of any nationality to settle on the island. Within the space of a few years, a Swedish cosmopolitan town, Gustavia, was in place beside La Campagne, the French-dominated countryside. This essay takes a critical look at the first twenty years of the Swedish era on the island. A special focus is placed on the question of slavery and the coloured division of space on the island. Similar to all other late eighteenth-century Caribbean slave societies, the Swedish island simultaneously contained a hegemonic white space and a dominated and controlled black space. It was a multiracial and multi-ethnic society inhabited by white naturalized citizens and burghers, visiting white foreign merchants and émigrées, second-class semi-citizens comprised of freed slaves and gens de couleur, and African and Creole slaves. While the first two groups enjoyed certain rights, the lives of the latter two groups were controlled and regulated by slave laws and other legal restrictions.

Highlights

  • Redan i april 1785 hade Rajalin utfört en förordning som lovade fri tillgång till hamnen för alla nationaliteter.[37]

  • Bilden av en svenskstad och en ultramarin svensk koloni av fria medborgare rymmer även en annan verklighet

  • Till och med mulatter vars yttre hudfärg inte skiljde sig från den europeiskättade befolkningen, var inte fulla medborgare enligt Le Code de lois de la Martinique som även tillämpades på Saint Barthélemy, och hade inte samma privilegier som den vita fria befolkningen.[105] Även om deras antal kom att öka markant med tiden – från 97 år 1787 till 416 år 1796 och 1 128 år 1812 – uppfattades de länge som andra klassens undersåtar: visserligen näringsfrihet men inga politiska rättigheter.106 1786 års styrelseförordning lämnade de kulörta utanför de röstberättigade, vilket med tiden väckte allt större bitterhet bland dem

Read more

Summary

Holger Weiss

I december 1784 lade fregatten Sprengtporten ut från Göteborg med destination Västindien. Forskningen om den svenska tiden på Saint Barthélemy är i dag väletablerad och har generat såväl ett antal akademiska avhandlingar och studier, bland annat om skolväsendet eller frimurarnas verksamhet på ön, vid sidan om ett flertal populärvetenskapliga framställningar.[20] Medan ön i Sten Carlssons framställning tilldelades ett knappt stycke, finns det i Elisabeth Manséns exposé om det svenska 1700-talet redan ett underkapitel om den svenska kolonin.[21] Nya perspektiv, såsom ett atlant- och ett globalhistoriskt perspektiv, har resulterat i att Saint Barthélemy inte enbart framstår som en ’karg kobbe’ och en parentes i svensk historieskrivning utan allt mera undersöks som en del av den karibiskt-atlantiska världen under slavhandelseran.[22] Ej heller är källorna uttömda – det i Frankrike befinnande arkivmaterialet har länge varit otillgängligt för forskare men även i Sverige finns det ännu dokumentmappar som väntar på att öppnas av historikerna. Denna artikel följer dessa spår med att anlägga ett jämförande socialhistoriskt perspektiv på mestadels känt redan utnyttjat arkivmaterial, dels mera outnyttjat sådant

Från karg klippa till frihamn under svensk flagg
Svenskstaden i Karibien
Slaven och svenskstaden
Full Text
Paper version not known

Talk to us

Join us for a 30 min session where you can share your feedback and ask us any queries you have

Schedule a call

Disclaimer: All third-party content on this website/platform is and will remain the property of their respective owners and is provided on "as is" basis without any warranties, express or implied. Use of third-party content does not indicate any affiliation, sponsorship with or endorsement by them. Any references to third-party content is to identify the corresponding services and shall be considered fair use under The CopyrightLaw.