Abstract

Artikeln tar sin utgångpunkt i en jämförelse mellan svensk och kanadensisk skolpolitik och hur respektive land arbetar med frågor kring integration och mångfald. Utifrån begreppen assimilation, sammanbindning och mångkulturell inkorporering studeras skolans mottagande av nyanlända elever. Med exempel från Malmö, Toronto och London (Ontario), diskuteras vad som sker i det första mötet med skolan och var de nyanlända eleverna placeras. Vidare diskuteras hur modersmålslärarnas arbetsuppgifter i den svenska skolan skiljer sig från de arbetsuppgifter som de kanadensiska ”settlement workers” har och vilken roll som civilsamhället eventuellt kan ha för att bidra till en ökad integration. English abstract This article takes as its point of departure a comparison between Swedish and Canadian educational policy and between how the two countries deal with issues of integration and diversity. Focus of the study is the reception of new arrivals in schools, based on the concepts of assimilation, hyphenation and multicultural incorporation. Using examples from Malmö, Sweden and Toronto and London (Ontario), the article asks questions such as: where are the new arrivals being placed and what happens in the initial meeting with the schools? Further lines of inquiry concern the differences between work tasks of the Swedish ”modersmålslärarna” and the Canadian settlement workers as well as what role civil society plays in the work towards increased integration.

Highlights

  • I många demokratier är förmågan att integrera invandrargrupper ett av de viktigaste målen på den politiska agendan

  • Något förenklat kan man hävda att Sverige traditionellt i förhållande till nya immigranter har varit assimileringsbenägna och strävat efter att forma en homogen kulturell identitet, medan Kanada traditionellt har strävat efter att forma en mångkulturell inkorporering

  • Detta till skillnad från Sverige där olika former av eländesbeskrivningar ofta gör sig gällande när immigrationen ska beskrivas, framför allt i media och bland politiker, men också i delar av forskningen (Axelsson 2014; Wigerfelt 2011)

Read more

Summary

Introduction

I många demokratier är förmågan att integrera invandrargrupper ett av de viktigaste målen på den politiska agendan. Avgränsningar och metod I huvudsak rör det sig om tre faktorer som måste finnas med samtidigt för att en elev ska betraktas som nyanländ i den svenska skolan.

Results
Conclusion
Full Text
Published version (Free)

Talk to us

Join us for a 30 min session where you can share your feedback and ask us any queries you have

Schedule a call